EU-valet - din chans att påverka
Söndagen den 7 juni 2009 är det dags för dig att utnyttja din demokratiska förmån till att rösta i EU-valet. Frågor på det? Här är svaren.
Vad handlar EU-valet om?
Sedan 1995 har Sverige varit medlem i Europeiska Unionen, EU. Vilket är en överstatlig organisation där beslut fattas som berör alla medlemsländer i EU, men som även påverkar stora delar av världen. EU har en motsvarighet till Sveriges riksdag som kallas Europaparlamentet, där 785 folkvalda ledamöter sitter och bestämmer hur Europa ska vara. Vart femte år väljs nya ledamöter och Sverige får skicka totalt 18 ledamöter till Strasbourg i Frankrike, där Europaparlamentets huvudbyggnad ligger.
Hur går röstandet till?
Cirka åtta veckor före valdagen får du som är över 18 år och svensk medborgare ett brev med ditt röstkort i. Röstkortet samt ID-handling (ej din värnpliktslegitimation) tar du med dig till din vallokal, som är angiven i brevet. Där tar du en valsedel, går in i båset och väljer vilket parti du vill rösta på. Om du vill personrösta kan du välja att göra det på partiets valsedel genom att kryssa för ett namn. Sedan går du till röstmottagaren som tar emot din röst och stryker dig från röstlängden. Vallokalerna är öppna mellan 8-21 söndagen den 7 juni.
Är du ute i fält den 7 juni måste du förtidsrösta. Enligt lagen har du inte rätt att få permission för att rösta om möjligheten till förtidsröstning finns. Förtidsrösta kan du göra från den 20 maj.
Varför rösta?
Vid senaste EU-parlamentsvalet år 2004 nyttjade bara en av fyra under 25 år sin rösträtt. Det är någonting som LSU, Sveriges ungdomsorganisationer, vill råda bot på. De har startat kampanjen ”Rösta 7 juni” och försöker få upp valdeltagandet bland de unga.
– Vi behöver ett fräschare EU och att unga människor i Sverige och i Europa har unika erfarenheter som behövs i EU-parlamentet. Det fattas flera beslut i EU-parlamentet som påverkar vår vardag här i Sverige, säger Hanna Hallin, ordförande för LSU.
Ett exempel på EU:s inflytande över Sverige är att 60-80 procent av besluten på kommunernas skrivbord härrör från EU, enligt Sveriges Kommuner och landsting. Andra exempel på inflytandet är Europaparlamentets beslut om maxtaxa på mobiltelefonsamtal och att medlemsländerna ska ha gemensamma riktlinjer för arbetstider och kollektivavtal.
– Om inte du går och röstar så kommer någon annan att göra det. Då kanske inte den personen har samma erfarenheter och åsikter som du har och då ger du ju din röst åt någon annan, avslutar Hanna Hallin.
Försvars- och säkerhetspolitik inom EU
Medlemsländerna i EU har en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik för att man ska kunna agera tillsammans om det blir krig någonstans i världen. Detta samarbete är mellanstatligt, vilket innebär att alla länder måste ge sitt godkännande för insatser. EU samarbetar mycket med NATO (Nordatlantiska fördragsorganisationen) och PFP (Partnerskap för fred) och stödjer främst Förenta Nationernas, FN:s, arbete för fred. I och med EU underlättas handeln med vapen inom unionen och medlemsländernas försvarsministrar har ett naturligt forum att diskutera försvarspolitik på.
Under år 2004 började EU använda snabbinsatsstyrkor. Sverige var värd för en sådan EU-ledd styrka under våren 2008 som kallades Nordiska Stridsgruppen, NBG08. Vid samma tidpunkt var Sverige en del av det EU-ledda förbandet i Tchad, som opererade under FN-flagg.