Förtroendevalda får lägre muckbetyg

Erik Berggren gjorde lumpen på Livgardet som bevakningssoldat/signalist på Dragonbataljons 4:e skvadron, från 2007 till 2008 och blev vald till huvudskyddsassistent för bataljonen. Under sin tid på Livgardet upptäckte han att befälen hade en nedlåtande attityd gentemot förtroendevalda.
– Befälens förhållningssätt gentemot oss och de frågor vi drev var ofta väldigt tråkigt. Flera av befälen verkade ha svårt att skilja på oss som förtroendevalda och på oss som soldater, säger Erik.
När han slutligen muckade lämnade han regementet med Nej-5-6 som vitsord. Trots att befälen inte hade något att anmärka på vare sig högvakts- eller hästtjänsten, som är två vitala delar av utbildningen, så var den generella uppfattningen inom befälslaget att han inte skulle ha högre betyg.

I överklagan till chefen för Livgardet skriver Erik bland annat: ”Mina befäl har inte kunnat motivera varför man satt så låga betyg, mer som en bestraffning på grund av min roll som förtroendevald, vi fick inte gå på mötet eftersom att övningen var viktigare, uppenbar brist på respekt för systemet med förtroendevalda, jag skulle inte lägga mig i säkerhetsfrågor och intrycket av att befälen medvetet vill särbehandla förtroendevalda negativt.”
Hur gör man för att överklaga sina betyg?
– Det går inte, eller är väldigt svårt. Det är förbandets vitsord som gäller, säger örlogskapten Christer Svensson som tidigare jobbade på Högkvarteret och var med och utformade det nya betygssystemet.

Fannie gjorde lumpen på Livgardet som bevakningssoldat/signalist samtidigt som Erik på Dragonsbataljons 4:e skvadron fast på en annan pluton. Hon blev vald till huvudförtroendevald för bataljonen. När hennes pluton tilldelades betygen var varken plutonchef eller ställföreträdande plutonchef närvarande. Ingen fick chans till privata samtal eller diskutera betygen. De fick betygen två dagar innan tjänstgöringens slut av ett utomstående befäl som de aldrig träffat förut.  Flera gånger under utbildningen hade det påpekas att hon hade för mycket missad tjänst på grund av förtroendevalda uppgifter. Plutonchefen hade vid flera tillfällen yttrat sig om att man borde avskaffa dagens förtroendevaldsystem.
– Han hade ofta ilskna utspel när förtroendevalda skulle iväg på möten, han försökte även hindra dem, säger Fannie.
När Fannie lämnade regementet hade hon vitsorden Nej-5-5. Någon motivering fick hon aldrig.
– Både Fannie och jag råkade ut för direkta utskällningar från befäl som tyckte att vi drev frågor för hårt och inte bara accepterade att befälens nej var ett nej, säger Erik.
– Vi hade en skvadronchef som sade sig stötta oss och lovade att våra uppdrag inte skulle påverka våra betyg negativt och att han själv skulle se till det. I själva verket ignorerade han problemen och när vi väl fått våra betyg vägrade han att hjälpa oss, säger Fannie.
Varken Erik eller Fannie fick sina betyg ändrade trots att de överklagade till Högkvarteret som yrkade på att inga fel hade begåtts.
När de sedan ifrågasatte detta fick de nöja sig med ursäkter över den ”beklagliga sanningen” som de uttryckte det.

Jargongen gentemot de förtroendevalda inom befälslaget var negativ. De ansåg att de förtroendevalda fyllde en ”jobbig” och ”onödig” funktion.
– De ironiserade systemet och tyckte ”vilken tur det var att det fanns förtroendevalda på skvadronsnivå som var mer energiska och villiga att ifrågasätta befälen än andra soldater, eftersom att befälen då kunde ge dåliga betyg till dessa få istället för till alla som ifrågasatte”, säger Fannie.
Fannie hade berättat för skvadronchefen om detta men han trodde inte på henne och gjorde aldrig någon utredning.
– Om förhållandena är så, är det ju fel. Man kan inte ha negativ attityd till förtroendevalda, de är ju en resurs som vi borde använda på ett klokt sätt, säger tjänstförrättande regementschef på Livgardet, överste Christer Tistam.
Christer Tistam tillträdde som tjänsteförättande regementschef i början av året och var inte den som tog emot Eriks och Fannies brev. Men han vet inte om det har vidtagits några åtgärder efter att föregående chef har läst dem.
– Det här är den enda gången på mina 3, 5 år här som jag har varit med om något liknande, säger kapten Jörgen Hedin, medinflytandeofficer på Livgardet.
– Vårt förtroendevaldasystem fungerar i stort sett bra, men det finns undantag. Det kan bli konflikter men jag tror som sagt att det är undantag, fortsätter han.
Kan man få sämre betyg på grund av att man missat tjänst då man varit på förtroendeuppdrag?
– Absolut aldrig, det får inte förekomma, säger örlogskapten Christer Svensson.

Enligt Värnpliktsrådet är förtroendeuppdrag en del av befattningen. Det är lika viktigt att gå på mötena som att ligga på skjutbanan. Men åsikterna är olika på förbanden.
– Det får inte vara så att befälen sänker deras betyg på grund av att de är förtroendevalda. På Livgardet försöker vi att ge dem den komplettering de behöver så att de kan ta igen det de missat när de andra är lediga. Vi har haft diskussioner angående detta, för faktum är att de missar olika moment, säger kapten Jörgen Hedin som är medinflytandeofficer på Livgardet.
De bägge före detta värnpliktiga tolkar sina låga betyg som straff för deras verksamhet som förtroendevalda. Efter att varit i kontakt med både Livgardet och Högkvarteret har de kommit fram till en sak.
– Ett vitsordsättande befäl som av någon anledning inte tycker om en värnpliktig soldat har mandat att ge nämnde soldat vilket vitsord som helst, oavsett om soldaten skött sig bra eller dåligt i sin tjänst.
Ingen kan beordra befälet att ändra vitsordet och hans överordnande håller honom om ryggen, säger Erik.
– När man sätter vitsord på människor så sätter man även vitsord på sig själv. Om det är ett förband med många felaktiga vitsord så kommer Högkvarteret att sätta förbandet under luppen och kolla vad i helsike de håller på med, säger Christer Svensson.
Högkvarteret måste då få in överklagan på vitsord för att veta om det är ett förband med många missnöjda värnpliktiga. Men om du bara skickar din överklagan direkt till förbandet så kommer inte Högkvarteret att få veta om din överklagan.

Enligt källor ska en pluton som ligger inne på Livgardet fått höra i början av sin utbildning av ett befäl att de skulle tänka efter noga innan de tog på sig ansvaret som förtroendevald då det förra året varit förtroendevalda som fått sämre betyg på grund av det.
– Det är väldigt dåligt om detta stämmer, svagt av den plutonchefen, nästan patetiskt. Det är dåligt mot ungdomarna och sådant gillar jag inte, säger kapten Jörgen Hedin.
Men finns det någon lösning?
– Det är som det är nu och det känns ju lite, det är lite som en stor vägg framför dem, finns inget mera att göra, finns ingenstans att gå, fortsätter kapten Jörgen Hedin.
Att överklaga för Erik och Fannie är i princip omöjligt. Livgardet kommer inte att ändra deras betyg. Erik och Fannie har vänt sig till Värnpliktsrådet för att få hjälp.
– Jag blev förvånad när jag såg och läste deras överklagan. Det finns ju skrivelser från Högkvarteret om hur man ska sätta betyg.
Betygen är i sig omöjliga att överklaga, men man kan ju ha åsikter om hur det gick till när de sattes. Ibland är Högkvarteret dåliga på att utreda missförhållanden ute på förbanden, säger Oscar Rosén, ordförande i Värnpliktsrådet.
Behöver befälen mera utbildning i förtoendevaldsystemet?
– Nej, plutonscheferna kan det här. De flesta är kaptener och de som är löjtnanter är lite äldre, så de kan det här. I sakfrågan så kan de systemet, säger kapten Jörgen Hedin.
Vad som nu kommer att hända  är upp till Värnpliktsrådet, som ska se till att Högkvarteret tar tag i detta problem. Det finns inte så stora chanser för Erik och Fannie att ändra sina betyg.

Nu driver de frågan endast för att framtidens värnpliktiga inte ska bli utsatta för samma behandling.
Erik hade planer att eventuellt fortsätta inom Försvarsmakten i egenskap av reservofficer eller liknande, men när han fått se hur försvaret fungerar så har han tappat gnistan.
– När jag ryckte in hade jag en förhoppning om att bli del av en organisation byggd på grunderna öppenhet, resultat och ansvar. Den Försvarsmakt jag konfronterats med saknar dock tyvärr ryggrad; ingen av nämnda grunder är synonyma med den och eventuella tankar på att fortsätta inom den är sedan länge borta, säger Erik.
– I de här dagarna då försvarsminister Sten Tolgfors talar om sin frivilliga rekrytering högt och lågt så är det här en sak som han bör engagera sig i. För det här är dålig rekryteringskraft. Så här kan det inte gå till om de ska lyckas med sin rekrytering, det är fantastiskt illa av dem, säger Rosén.
Har du eller någon du känner drabbats av detta? Hör då av dig till oss på Värnpliktsnytt.